Programmering i läroplanerna

Förra veckan gjorde jag ett lite längre inlägg kring förändringarna i läroplanen och programmering. Där skrev jag att jag anmält mig till webbkursen som skolverket har. Nu har jag kommit till del 3 i kursen och det är intressant.

Jag har ganska mycket förförståelse när jag ser på filmerna som visas och när jag  läser de olika texterna. Jag har provat metoder som nämns och berättas om.

I dagens inlägg vill jag länka till en av filmerna från skolverket där det berättas om digital kompetens, programmering och förändringarna i läroplanen. Filmen varar i ca 8 minuter. Här kommer länken till youtube och skolverkets film:

https://www.youtube.com/watch?v=YS6OAfbqBxg

Annonser

Programmeringskurs och förändringar i lgr11.

Det är förändringar i lgr11 och revideringar. I flera ämnen finns det med digitala verktyg, digital kompetens och programmering.

På skolverkets hemsida kan man se det som är reviderat. Dela länken här https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/laroplan

Som lärare är man i ständig utveckling tillsammans med sina elever och det är viktigt att skolan följer med i samhällets takt. Som lärare behöver man uppdatera sig, prova ny teknik och sätta sig in elevens vardag och hur de använder dagens teknik. Digital teknik och digital kompetens krävs idag i vårt samhälle.

Vår läroplan är reviderad och vårt styrdokument att arbeta utifrån.

Jag tycker det är spännande, roligt och utvecklande att ta mig an nya utmaningar och lära mig nya saker och få göra det med kollegor och med elever.

Jag har anmält mig till skolverkets webbkurs i programmering, med tanke på förändringarna i lgr11. Jag hoppas att fler hänger med på tåget och går in anmäler sig till kursen. Här är länken till sidan där man anmäler sig.

https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/om-programmering-webbkurs-1.263574

Här nedan finns revideringarna som jag hämtat direkt från skolverkets sida och lgr11: Jag har valt ut de som är f-3 och 4-6. Sedan finns det revideringar vidare i ämnena för åk 7-9. Nu valde jag att ta för de stadier som finns på min skola som är f-6.
KAP 1 och 2

Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

– får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling.

Teknik

åk 1-3

Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.

Att styra föremål med programmering.

Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.

åk4-6

Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.

NO: biologi/ fysik/kemi

Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digital som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Geografi

Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.

Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhällle.

Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel.

Historia /Religion

Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

Idrott/hälsa

Att orientera i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjd

Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

Svenska

Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Matematik

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digitala verktyg och programmering för att kunna undersöka problemställningar och matematiska begrepp, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg.

Koda.nu

För en vecka sedan samlades ca 20 lärare i mitt klassrum från vår kommuns olika skolor. Jag hade bjudit in Magnus Göransson (programmerare) till att föreläsa för oss. Vi fick en mycket bra eftermiddag. Magnus pratade om förändringen i vår läroplan kring digital kompetens och programmering. Vi pratade om demokrati och att programmering även handlar om att för stå hur saker och ting fungerar.

Magnus visade sedan oss koda.nu. Det var nytt för mig och lärarna som deltog. Först var det lite klurigt, men när man kom in i hur man skulle tänka, så var det inte så svårt. Koda.nu kommer jag visa och presentera för mina elever. När de skriver egen kod är det mycket matematik, men även engelska. Länken till koda.nu kommer här:

http://koda.nu/labbet

Så här går det till. På vänster sida skriver man koden och det är koordinater för olika geometriska figurer/ grafiska former. Arbetsytan är på höger sida, där figurerna syns.  Länken dit är:

http://koda.nu/labbet/61735267

På sidan finns också videoguider att titta på. De är länkade till youtube. De är tydliga och enkla att följa. Börja med att titta på film 1 och följ instruktionerna.

https://www.youtube.com/playlist?list=PLacLTA7npkEaxlsKIL06aLqtLVKIKurRN

Lycka till med att skriva egen kod. Det är riktigt roligt 🙂

Vill även här passa på att tacka Magnus för en bra och inspirerande föreläsning för oss i Olofström.

 

IT-tävling Databävern

Vill tipsa om en IT-tävling att delta i. På sidan http://bebras.se/ . Jag fick tipset när jag var på skolverkets konferens om programmering.Med Databävern kan man tävla med sin klass i IT-tävling. Skapa ett konto där och då får du inlogg till dina elever. På sidan väljer man sedan tävling. Det finns för åk2-3, 4-5, 6-7 och 8-9, men även upp till gymnasiet.

Först kan man välja uppgifter att träna på och sedan gör man tävlingen. Det är kluriga uppgifter för eleverna att lösa. Uppgifterna är uppbyggda med fyra svarsalternativ. På Vilboksskolan har 5orna tävlat och imorgon ska min klass åk 4 tävla.

Klicka in på länken och var med och tävla 🙂

Programmera mera

Jag planerar för hur jag ska lägga upp arbetet med programmering i min åk4.

På UR.se finns det en serie som heter programmera mera.

https://urskola.se/Produkter/196673-Programmera-mera/Visa-alla

Den är från F-3 men går utmärkt att även göra på mellanstadiet. Till hela serien finns det en lärarhandledning att ladda ner i pdf.

http://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/198000-198999/198167-4_Programmera_mera_handledning.pdf

Det är 10 filmer/avsnitt med uppgifter från lärarhandledningen som man gör efter filmerna. Avsnitten är :

Vad är maskinkod,Vad är programmerat,Vad är en robot, Vad är en bugg, Vad är en loop, vad är en algoritm, hur styr villkor programmering, musik och programmering, Bli en bra programmerare, vad är artificiell intelligens?

I min åk4 kommer jag att under matematik och tekniklektioner arbeta med detta materialet. Kursplanerna är reviderade i flera av ämnena och på skolverkets hemsida kan man ladda ner vilka ändringarna är. Här är länken till matematik och teknik: Ändringarna är markerade med rött.

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261520!/matematik.pdf

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261617!/teknik.pdf

När vi arbetat oss igenom UR.se ”programmera mera” tänkte jag mig en fortsättning med att eleverna ska ge mig instruktioner som om jag vore en robot. Ideén fick jag på skolverkets konferens som jag skrev om i mitt förra blogginlägg. Där fick vi se filmen Jam sandwich. Jag tänkte göra något liknade med mina elever.

Min kollega Anna-Marie har testat med sin klass och det blev bra. Hon har en gammal telefon i sitt klassrum och hennes elever fick ge henne instruktioner för hur hon skulle ringa från den. Det var inte så lätt att ge rätt instruktioner, så eleverna fick tänka till.

I nästa steg tänkte jag att mina elever ska få bygga med lego. De ska sitta rygg mot rygg och de ska bygga det som den andra beskriver.

Jag tänkte sedan att vi ska arbete med https://code.org/. Det har jag använt mycket i min förra klass. En bra sida där eleverna kan lära sig programmera genom att dra pusselbitar på rätt plats. Där finns olika kurser.

På skolverkets konferens fick vi en microbit, som jag också kommer att använda. På sidan microbit finns lektioner. Det kommer jag att skriva mer om i ett annat blogginlägg.

Konferens, programmering i matematik och teknik. Skolverket

Den 19 oktober åkte jag och min kollega Anna-marie  till Växjö för att delta i en inspirationsdag med skolverket om programmering i matematik och teknik. Det var en mycket givande dag, som jag med detta blogginlägg vill förmedla vidare.

Dagen startade med att skolverket inledde att prata om vad digital kompetens är och om styrdokumentsförändringar. I nästan alla ämnen är det reviderat.

Konferensen under dagen inriktade sig på ämnena matematik och teknik.

På skolverkets hemsida finns reviderad versioner att ladda ner.  Det är utbildningsdepartementet som gett skolverket i uppdrag att programmering och digital kompetens ska skrivas in i läroplanen

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Under deras presentation pratades det om några olika begrepp i den digitala världen som vi använder. Det var :

*digital teknik

*digitala verktyg

*digitala medier

*visuell programmeringsmiljö

*olika programmeringsmiljöer

*datalogiskt tänkande

*IKT. Ordet IKT börjar bli ett gammalt begrepp som man nu byter ut mot digital kompetens. Idag behöver alla lärare ha en digital kompetens till undervisningen.

För att hjälpa till med kompetensutveckling så har skolverket olika lärportaler. Där finns moduler att arbeta med. T.ex finns där matematiklyftet. Där finns också en modul om digital kompetens. När jag har arbetat med vår kommuns IKT-nätverk och haft träffar med de pedagogerna, så har vi använt ett par av de filmer som finns där. Filmerna är jättebra och ger konkreta tips om hur man kan arbeta i ett klassrum med digitala verktyg. Här är länken till skolverkets lärportal/ moduler:

https://www.skolverket.se/sok?page=search&website=&q=l%C3%A4rportal&search=S%C3%B6k

Skolverket kommer också att anordna en webbkurs i programmering. Jag och min kollega bestämde oss direkt på plats att vi ska delta. Den 30/10 öppnar anmälningen till kursen. Den är för alla och man behöver inte ha några förkunskaper innan. Den är ca 16 timmar att genomföra. Ska bli spännande.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/programmering-stod-till-dig-som-vill-lara-mer-1.264027

 

https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/om-programmering-webbkurs-1.263574

Dagen fortsatte sedan med att vi fick lyssna på Lennart Rolandsson från Uppsala universitet. Han berättade om programmering ur ett historisk perspektiv. Det var mycket intressant. Han förmedlade att förr var datorerna mycket stora och dyra och det krävdes mycket kunskap att använda dem. Idag är de billiga och små och lätta att använda. En förändring som Lennart berättade om var att idag säger vi att alla ska få möjlighet att lära sig programmering. På 1940-talet var det bara 100st utvalda som fick och under 1980-talet, sa man att programmering är allt för avancerat för skolan. Allt förändras med tiden och vad tekniken har att erbjuda i framtiden det vet vi inte, men att det hela tiden sker förändringar och effektivisering med hjälp av teknik.

Lennart pratade om programmering och att koda.  Han berättade om SARA som står för sekvens, alternativ, repetera, abstraktion. Han avslutade sin föreläsning med att visa filmen The Jam Sandwich Algorithm Titta gärna på den. Jag hittade länken på youtube. Den finns delad här. https://www.youtube.com/watch?v=NaRrq2q9-eI

Min reflektion över filmen var att det ger eleverna en förståelse för att man måste ge tydlig och rätt instruktion för att en robot som blir programmerad ska kunna utföra det som personen bakom programmeringen vill. Roboten utför bara endast det som blir en rätt kod. Att koda fel är även nödvändigt för att lära sig och att hitta var i koden det blev fel. Det lär man sig mycket på.

Nästa föreläsare var Linda Mannila från Finland.  linda@digismart.fi Hon är datavetare.

Linda pratade om datavetenskapens didaktik.

Förr gjorde man ett aktivt val att använda teknik. Idag får vi göra ett aktivt val att inte använda teknik. Hon gav som exempel mobiltelefonen. Mobilen finns där hela tiden och tas fram hela tiden. Vi är ständigt uppkopplade. Detta kräver att vi har:

kunskap, förståelse, medvetenhet, vett och etikett i det digitala samhället och att vi har Digital kompetens.

Linda visade oss en film om Google pixel buds. Hörlurar som översätter det talade språket t.ex från engelska till svenska.

Min reflektion var , wow vilken fantastisk uppfinning och teknik att använda i flerspråkiga klassrum. Här kommer filmen. Kika gärna. Den vara 2 minuter.

https://www.youtube.com/watch?v=kWb1ysqtc4o

Dessa hörlurar finns redan på marknaden. Tänk om man kunde använda det när man behöver tolk till sina samtal. Dessa hörlurar skulle kunna fungera istället. Det är en svensk uppfinning.

Jag blev också inspirerad av Linda att prova IT-bävern. En IT-tävling man kan anmäla sin elever till. Jag ska prova och när jag har provat kommer jag att göra ett blogginlägg separat om IT-bävern. Det ser ut som ett bra material att använda med sina elever. Länken kommer här:

http://bebras.se/

Dagen fortsatte med att vi lyssnade på två lärare som är digitala utvecklingsledare i Ystad.

Vi fick prova på att “programmera” analogt genom att följa instruktioner efter pilar och ord. Det gav en tydlig förståelse för hur en kod är uppbyggd och att den måste vara korrekt för att t.ex en robot ska utföra det som den blir programmerad till.

Sedan fick vi programmera med Tekniska museet. Vi fick alla en present i början av dagen. En microbit. Den fick vi programmera. Man blir glad och nöjd när man lyckas och det går åt mycket tankekraft. Vi lyckade programmera så våra namn så de kom rullande på microbiten, som en namnskylt. Jag och Anna-marie jobbade tillsammans. Det är bra att vara två som tänker tillsammans. Vi lyckades programmera den som en tärning och att den ändrade siffra när man skakade den :). Sedan gjorde vi en stoppskylt och vi klarade av att programmera en kölappsmaskin :).

http://www.microbit.org/
Mycket nöjda med dagen gick färden sedan hem till Olofström igen med mycket inspiration om programmering i bagaget.

Digitala verktyg, språkutvecklande arbetssätt.

I vår kommun har vi ett projekt som vi kallar SKUA (Språkutvecklande arbetssätt.) Vi träffas på studiedagar och arbetar efter boken Gibbons. I torsdags den 12/10 var det studiedag. Kursledarna från SKUA frågade mig om jag ville hålla en station under dagen på 30 minuter i våra olika grupper kring digitala verktyg. Det var roligt att få delta med tips kring digitala verktyg för låg-och mellanstadiekollegor. Jag gjorde en presentation. Den finns delad här. Mitt upplägg startade med att visa hur Appwriter fungerar. Efter det visade jag inläsningstjänst som hela vår kommun har till alla elever. Sedan gick vi över till Apptips som man kan använda i undervisningen. Vi avslutade att lyssna en bit på en Podcast från Mattias Ribbing om hur man lär in ett nytt språk snabbt.

presentation

 

Bouncy balls

Detta läsåret startade jag med en ny klass. En åk 4. Härliga elever fulla med energi och ibland så blir det lite för mycket ljud i klassrummet. De glömmer bort arbetsro. Jag startade ett litet belöningssystem på tavlan. Jag ritade upp 10 rutor och när de arbetade med arbetsro markerade jag en ruta med en stjärna. Eleverna visste att när de fått tio stjärnor skulle det bli glass som belöning. Det fungerade mycket bra och efter tre veckor ungefär, så hade de fått ihop tio stjärnor och jag bjöd på glass. Arbetsron har hållit i sig och de känner skillnaden och de gillar att ha lugn och ro när de arbetar. När vi åt glass så introducerade jag Bouncy balls, som är ett digitalt verktyg som hjälper mina elever att fortsätta att ha arbetsro. Det är små studsbollar på datorskärmen/smartboarden, som studsar när det blir mycket ljud i klassrummet. De ska studsa lite längst ner på skärmen. När ljudnivån stiger studsar bollarna mycket.

Först ville de prova hur mycket bollarna studsade och det lät jag dem göra, men sedan pratade vi tillsammans om att det vi ska fixa tillsammans i klassen, det är att få bollarna att studsa så lite som möjligt. Det fungerar bra. När jag märker att ljudnivån börja stiga i klassrummet, tar jag fram bouncy balls på skärmen och eleverna dämpar sig och arbetar vidare i normal samtalston och med arbetsro. Ett mycket enkelt verktyg att använda. Här kommer länken:

https://bouncyballs.org/

Tryck på begin bouncing.

Tryck på mikrofonen att man tillåter programmet att få åtkomst till den.

Ställ in hur känsligt du vill att bollarna ska reagera på ljud.

Man kan också välja mellan att ha andra figurer än studsbollar. Det finns smilisar och roliga ögon.

Prova gärna Bouncy balls. Det fungerar bra för mina elever. / Katarina

Kartongmatchen

Idag i mitt blogginlägg kommer jag tipsa om ett digitalt material och hur jag och min kollega gjort med lektionsupplägg kring materialet. Tipset är att arbeta med kartongmatchen. Ett online material som är gratis gjort av Tetra Pak och WWF som finns på nätet.

Min kollega fann materialet och anmälde våra två klasser till att delta i kartongmatchen. Genom materialet får eleverna koll på återvinning. På deras startsida kan man läsa: Kartongmatchen är även en pedagogisk och inspirerande plattform med material, filmer och övningar om miljö, hållbarhet och återvinning. Delar länken här till sidan:

http://www.kartongmatchen.se/

På vår första lektion använde vi den färdiga presentationen som finns på sidan. Den är pedagogiskt upplagd, lätt att prata och diskutera tillsammans med eleverna utifrån. På presentationen finns även länkar till små filmer om sopsortering och återvinning. Bara att klicka på och så startar det en pedagogisk film 🙂

Uppstarten blev jättebra med hjälp av denna färdiga presentation. Under en av deras rubriker finns inspirationsmaterial. Där finns presentationer, länkar till filmer och en trevlig liten saga att ladda ner. Här är länken:

Inspirationsmaterial.

Vi tänker göra de olika tävlingsmomenten och vi har gjort den första quizen. Man kan välja att varje elev gör den enskilt eller att man gör den tillsammans. Vi valde tillsammans och jag hade quizen på smartboarden. Varje fråga fick eleverna diskutera i grupper och sedan enades vi om vilket svar vi skulle välja.

Det är tre tävlingar / matcher man deltar i om man väljer tävlingsmomentet. Här delar jag länken till matcherna.

matcher

Vi har också påbörjat match nr två. Där fick eleverna hem ett dryckesförpackningsschema. De ska räkna dryckesförpackningar hemma och föra statistik över hur många som de återvinner. Roligt att involvera hemmet i arbetet också och det är inte svårt, så eleven kan göra det på egen hand.

Ett annat moment i materialet är WWF. Det handlar om utrotningshotade djur. Här finns material om isbjörn, elefant och orangutang. Eleverna får rösta på ett av djuren och detta skickar man sedan in, så skänker Tetra pak pengar till WWF och till det djur som får flest röster.

Tillsammans i klassen tittade vi på filmer som fanns om dessa tre djur. På smartboarden hade vi sedan medföljande faktatext och frågor kring djuren som vi arbetade med. Där efter delade jag in mina elever i tre grupper. En isbjörnsgrupp, en elefantgrupp och en grupp med orangutang. I de hemgrupperna fick de nu bli experter på sitt djur. De skulle tillsammans söka fakta och göra tankekarta med stödord på sitt djur. Därefter ombildades grupperna till expertgrupper och en isbjörn, en elefant och en orangutang satt tillsammans och delgav varandra sin expert fakta om sitt djur. En mycket lyckad övning, som jag kan rekommendera att använda. Alla elever var aktiva och tog sitt uppdrag på allvar och ville berätta allt de kunde om sitt djur.

Här är länken till fakta om djuren på och till quizer.

http://www.pandaplanet.se/kartongmatchen

Med detta inlägg ville jag tipsa om detta digitala material. Det är lätt att arbeta med och det är bra upplagt och passar bra i elevernas no-undervisning. Testa gärna om ni är i startgroparna till att planera upp ett no-tema med återvinning som koncept.

 

Chrombook på Vilboksskolan

Förra veckan delade vi ut chrombook till åk5 och åk6 på Vilboksskolan. Vilboken ska vara en pilotskola i Olofströms kommun för att ha 1till1 från åk5.

Ett par år tillbaka har vi delat ut 1till1 från åk7. Eleverna får hem ett kontrakt och ordningsregler. De läser igenom kontraktet och skriver på hemma med sina föräldrar. Kontraktet finns här som bilaga.

1till1 kontrakt 2017 chromeb (1)

På föräldramötet är vi IKT-pedagoger och informerar om chrombook och föräldrarna får chans att ställa frågor.

Nu är det tänkt att dessa chrombook följer med eleverna upp till högstadiet och de har dem till de slutar åk9.

Fördelen är att de blir vana med sin chrombook och kan starta med sitt arbete direkt när de kommer till högstadiet. Alla appar och hjälpmedel som de som enskild elev behöver, finns redan där. Lärarna på högstadiet har redan märkt att elever som kommer dit använder chrombooken som ett verktyg och inte som en leksak. Vi har haft chrombook ett tag på låg- och mellanstadiet, men inte 1till1. Alla har provat och har arbetat med chrombook de sista åren här i Olofström.

Det var som julafton när jag och Christoffer som är IKT-pedagoger kom med alla chrombook till femmorna och sexorna. De satt som ljus och lyssnade intresserat på våra instruktioner. Därefter fick de sin chrombook och vi hjälpte till så de kunde starta upp och logga in. Vi hade också beställt en ryggsäck till förvaring av chrombooken och väskan använder de till att frakta sin chrombook mellan skolan och hemmet.

När vi delade ut ryggsäckarna fick vi en rolig reaktion. Chrombooken blev liggande på bänken och ryggsäcken blev i fokus.

-Å vad fin, hörde man genom klassrummet.

De började vända och vrida på ryggsäcken. Upptäckte alla olika fack. Började diskutera vad man skulle ha i de olika facken. Hjälpte varandra att spänna ryggsäckens band, så de blev lagom stora. Packade ryggsäcken omsorgsfullt med laddaren.

Hela utdelning av chrombook blev över förväntan, men det roligast av allt tyckte jag var ryggsäcken .Den var riktigt omtyckt och mer spännande än chrombooken 🙂